>…och mina syskon Fredrika och Sebastian är redan anmälda!

Staffan, ska vi?

Jag sitter här och fäller en tår för det vackra. Ultrabejben Fredrika har hintat och lockat… men min motståndskraft har varit stor. Jag har skrattat och skojat tillbaka. Nu har jag vacklat. Fast jag lovat mig själv att inte. INTE. INTE surfa in på den sidan. Den där som säkert lockar mig i fördärvet. För jag ska ju bli ultra-ULTRA nästa år, i år ska jag ju köra 3:39 på Berlin Marathon…
Men med tömda depåer, slut på alla reserver och allt motstånd surfade jag nu in. Vackert.

Staffan är sugen på 100 miles. Han har kapacitet för det.

Jag är sugen 50 miles. Ska jag eller ska jag inte? Fast 100 miles vore ju inte så dumt det heller. Det är ju bara dryga 16 mil… Någon som har lust att pace:a en bit?