>…fast hönsen flaxade in i buskarna vid min framfart – jag höll mig på vägen!

Efter avslutat konferens, lite stel i kroppen efter en dags stillasittande och massor av ätande så hoppade jag i löparkläderna och de blommiga Asics Noosa. På schemat stod 10 stycken 1-minutsintervaller med 30 sekunder ståvila. Jag hade 75 minuter på mig att genomföra passet, hinna tillbaka och duscha och göra mig klar för middag.

Med GPS, karta och vägbeskrivning skulle jag väl klara mig?

Satte av i den Engelska landsbygden och såg solen sakta gå ner. Sprang 2 kilomter på landsväg där jag hörde ljudet av traktorer och kände doften av häst och hö. Sprang förbi en liten engelsk stenkyrka med tillhörande kyrkogård á la Morden i Midsummer. Efter två kilometer hittade jag denna väg…

Den fick utgöra min intervallsträcka. 1 minut dit, 30 sekunder vila, 1 minut tillbaka och nya 30 sekunder vila. Det lutade lite uppför ena hållet (1,3,5,7,9) och jag fokuserade på teknik och hålla koll på längden. Förbi det krokiga trädet, förbi busken som var missväxt, förbi den lilla infarten, passera 40 meter tät häck – hålla koll på trädet som var målet för min minut. På tillbakavägen – släpp handbromsen. Jag måste medge att jag kunnat springa liiiite snabbare tillbaka – men jag återhämtade mig de första 30-40 metrarna och accellererade istället.

Såhär blev det.

Det hann bli mörkt och det var riktigt läskigt att springa tillbaka. Det prasslade ordentligt från Rapphönorna i buskarna och kyrkan med gravarna skulle ju passeras… Jag hann inte bli rädd för detta utan oroade mig istället för att stuka foten i någon hålighet som jag inte kunde se. Kunde hitta tillbaka trots att det var riktigt mörkt – hann duscha och komma i okej tid till middagen.

Nu ligger det bara en fjösjogg mellan idag och Skövde 6-timmars. Vila, vila, vila och ett besök på RS för inköp av Vitargo. Yummie!