…är att jag har hunnit träna två pass redan innan solen går upp. Det gäller att ta vara på tiden som ändå bara skulle gå åt till att antingen jobba eller läsa bok. Jag vet att jag hanterar tröttheten och långa mötesdagar så mycket bättre när jag har fått träna.
Före 5 på morgonen var jag ute och sprang runt kvarteren. Jag frågade om säkra gator och det visade sig patrullera poliser på gatan som hotellet ligger på, den sträcker sig upp till ett monument och tillbaka. En runda visade sig bli lite drygt 2 kilometer så jag sprang fem rundor och kammade ihop 11 lätta kilometer. På min väg passerade jag två uteliggare och hade gärna haft med mig en varm kopp kaffe eller te till dem då morgonen var riktigt kylig, bara runt 4 grader. Den ena killen vaknade när jag kom förbi första vändan så jag fokuserade på lätta, tysta steg andra gången jag passerade för att inte störa. Trots lång resa som brukar ge tunga ben så kändes det förvånansvärt lätt. Som om jag skulle kunna hålla på för evigt, men jag ville hinna köra lite allmän styrka på gymet också.
25 minuter blandade övningar där jag jobbade i 90 sekunder och vilade i 10. 9 övningar som kördes dubellt. Om jag bara går till ett gym och spontant ska köra maskiner så blir det inte mycket gjort, om jag däremot bestämt innan vad jag ska köra så gör jag det jag planerat. Såhär såg schemat för morgonen ut, där varje set kördes två gånger:
- armhävningar
- enbensböj
- magövning med rotation
- axelpress
- utfall
- situp
- tricepsdips
- sumosquats
- armstående planka med vikter som jag drog upp
Amerikanska hotell har nästan alltid bra gym. Och oftast öppet dygnet runt – som sagt bra med jetlag…
Eller hur! Så känns det extra tufft att gymma klockan 04:00 😉