Äta godis för att jag är trött?

Jag hann inte mer än landa i Stockholm förrän det var dags att bege sig upp i luften igen. Vi kom hem mitt på dagen igår och jag hann jobba ihop nästan 8 timmar med start klockan 14:30 (Jetlag när den är bra). I detta ingick ännu en flygtur. Ner till Malmö, med jobb på flygplats och plan – vilket fungerade superbra.

Att somna sedan var lite värre (Jetlag när den är dålig). Skramlade i alla fall ihop tillräckligt med sömn så att jag kunde montera upp en mässvägg vid 7:30 imorse. Full rulle på mässan med 1300 utvecklare och det här…

En bra konferens erbjuder både frukt och godis. Foto: privat

Godis en masse.

När ögonlocken börjar kännas tung är det SÅ lätt att bara ta en godis för att piggna till. Och bälja kaffe. Jag åt rätt mycket godis i New York, dels för att det finns massa annat godis och dels för att jag var sugen och gick mycket (man måste INTE äta godis för att man går mycket… bara en dålig ursäkt jag vet). Så när vi vinkade HejDå till Kajsa min guddotter på Manhattan så lovade vi att utmana oss med 21 dagar utan godis. Tre veckor är inte så lång tid. Det kan ju inte vara så svårt? Men det är det – som idag när den stora skålen står där och tröttheten gör att man faktiskt inte tänker efter. Men jag hann hejda mig och ta ett päron istället!

2 days down. 19 to go.

Kanske jag inte är sugen på godis efter 21 dagar. Det sägs ju att det är tiden för att bli av med sockersuget eller ändra något i sitt liv. Ett litet tips att ta till när man ska bryta en dålig vana – fråga dig själv:

Kommer jag att ångra mig om jag äter detta? Kommer jag att ångra mig om jag INTE äter detta?

Svaret på fråga 2 är nästan alltid NEJ. Inte fasiken kommer jag att sitta på planet hem och riva mitt hår med en obehaglig känsla och tänka ”Varför tog jag inte godisen? Varför?”