Luften är frisk och färgerna klara. Värmen på altanen vittnar om en lång sommar. Det är i slutet på augusti och jag sitter under eken vid Bäckstugan. Jag äter frukost ute och hör bäcken porla. En tupp gal en bit därifrån, annars är det bara löven i träden som talar med den dånande bäcken. Det är rofyllt och vackert. Min själ är i total harmoni. Jag är på en vacker plats där tid och rum är oväsentlig – allt bara är.
Mitt första möte med stugan
Jag var ute och cyklade med en vän för att titta på ett torp i Gnesta. Det var inte vad jag letat efter och jag blev tipsad om den lilla Bäckstugan där Titti för tillfället bodde, men skulle flytta ut ifrån. Vi cyklade dit och jag tappade tid och rum, landade i nuet totalt närvarande med den fantastiska kreativa kvinnan. Vi fann varandra direkt och hann prata konst, böcker, målning, kreativitet och Osprey ryggsäckar på bara ett kort tag. Total glädje och harmoni. Jag kände mig hemma. ”Här finner du ro och dig själv” lovade hon.
Stugan är liten och byggd under eken precis bredvid bäcken. Det finns bara sommarvatten och övriga faciliteter är utackorderade. Mulltoan ligger 25 meter därifrån, likaså utomhusduschen som är lyxig och byggd under en trädkoja som tillhör vandrarhemmet intill. Det känns befriande att duscha efter löptur med bara träden som draperi och sommarens dofter i näsborrarna.
Bäckens ljud gör det lätt att sova. Som ljuv musik vaggas jag till sömns om kvällarna och sover länge på mornarna. Jag får tid till återhämtning. Jag vaknar utvilad och pigg, redo att ta mig an jobb, löpning, läsning eller det som står på agendan just för dagen. Sörmlandsleden ligger bara tre kilometer därifrån och skogarna intill är fyllda med blåbär.
När värmen senare övergår i höst, kurar jag ihop mig i det enda rummet som får tjänstgöra kök och vardagsrum. Jag eldar i kaminen och det tar tid att värma vatten till disken. Allt FÅR ta tid. Det är det som har skapat mitt lugn. Sovalkoven är en fridfull plats med fönster ut mot naturen och stjärnhimlen. Jag börjar längta hem. Vistelsen har nått sitt syfte. Jag har varvat ner och mår toppen. Jag känner energin spritta i min kropp och jag har startat ett nytt kapitel i mitt liv.
I fredags vinkade jag hejdå till Bäckstugan. Jag är tillbaka i stan till mina vänner och familj. Jag ser saker på nytt sätt och jag är tacksam för det. Bäckstugan ligger kvar och jag kommer att åka dit igen, för min hälsa är viktig. Jag är viktig.
Leave a Reply