>Riiiing, riiing.

-Mia
-Hej gumman, det är pappa, vad gör du?
Jag är hos Lise-fis och har skoj. Har det hänt nåt?
-Ville bara säga att jag tänkte fira din födelsedag lite i förskott. Du får hälften av GF305.
-Skojaru? Vad har jag gjort för att förtjäna detta? Nu blir jag generad. Känner mig lite barnslig efter mitt habegär av materiella ting.
Jag vann på hästarna och du får hälften av vinsten.

En miljon saker snurrar i huvudet. Herregud, jag är äldst i en syskonskara och ska inte be pappa om bidrag till en för dem alldeles onödig pryl. Nu borde jag skämmas. Varför ska jag köpa något till mig själv när vi behöver köpa nya sommardäck? Because I’m worth it!

Samtidigt har det varit otroligt roligt att vara barnslig och itensifierat insatsen av att önska sig något värdefullt i förskott. Gillar inte martyrstilen utan har försökt köra min insats med glimten i ögat.

Så – summan av kardemumman: Hårt arbete ger utdelning. Jag tänker inte skämmas – jag är tacksam. Otroligt tacksam. Jippiiiiiii! Jag ska köpa mig en Garmin Forerunner 305!

Tack pappa!