Just nu sitter jag på flyget på väg till Aten för att vara på plats till starten till Olympian Race på fredag 14:30. Loppet är 180 kilometer långt och går från Neméa till Olympia. Jag vet inte om det går att följa oss live – ni kan väl kika in här
Totalt antal anmälda till detta lopp är 193 personer varav 18 är kvinnor. Av dessa kvinnor kommer 5 stycken från Sverige: Sandra Lundqvist (Svensk landslagslöpare som jag tippar som vinnare), Nina Eibring, Inga-Sarah Lindholm, Amanda Mannervik och jag. På herrsidan är det Jonas Wängberg, Christer Tinnerholm, Rikard Hallgren och min vapendragare Jan-Erik Ramström som håller de svenska färgerna i rörelse.
Loppet erbjuder gott om Checkpoints där vi får ha drop bags. Vi har valt fem ställen att lägga ut energi, pannlampa, reflexväst, skor och lite annat smått och gott. Alltså behöver vi inte springa med så tung packning.
Dela in loppet i olika delar
Jag kommer att dela in loppet i sexmilsdelar som jag bryter ner i tremilare. Varje block innehåller ett fokus och jag kan dela upp det i 15km, 3 mil, 4,5 mil och 6 mil.
Dålig uppladdning
Eller egentligen en helt normal Mia-uppladdning. Jag har jobbat in i det sista. Haft tjänstresa med sen hemkomst i onsdags och jobb fram till midnatt. Egentligen tror jag att det är just detta som gör att jag inte blir nervös. Jag lägger inte så mycket tankeenergi på det innan.
Bästa uppladdningen
När jag jobbar mycket blir jag sjukt effektiv. Alltså packade jag min väska redan i söndags, har införskaffat alla saker jag behöver via nätet och behöver bara sova på planet till Aten. Jag sover bra på plan.
”Nu har du väl pastaladdat hela veckan?”
Det är roligt hur alla förknippar långdistans med pasta. Jag slutade äta pasta för flera år sedan, min kropp har inte varit så duktig att processa just pasta, så jag har valt andra kolhydratkällor som ris, potatis med mera. Nu har jag faktiskt tagit bort gluten nästan helt ur min kost och kör dessutom med fantastiskt bröd från Friends of Adam. Nej, jag har inte pastaladdat. Jag har ätit mat som är snäll mot magen (Förutom min kålbonanza i måndags som satte igång turbulensen i tisdags….)
Maten…
Då jag inte äter gluten och arrangören har pasta, kakor och kex vid depåerna får jag ta med egen mat. Den har jag lagt i mina drop bags och kommer fixa till när vi stannar till lite hastigt där.
Vädret
Det ska regna. Det gäller att ta sig så fort som möjligt från Neméa för där ska det regna massor på lördagen. Jag hoppas att det är lättare väder närmare Olympia. Det värsta med regn är att fötterna får rätt mycket stryk. Huden blir mjuk, svampig och det blir lätt skav i blöta strumpor. Jag ska se till att ha ordentligt med vaselin.
Loppet är en övning för Trans Pyrenéerna
Jag och Jan-Erik ska springa tillsammans hela vägen och ta det lugnt. Vi har 28 timmar på oss att ta oss de 18 milen med 4500 höjdmeter. Vi får inte bränna allt krut på ett lopp då vårt äventyr väntar i sommar.
Håll tummarna och skicka lite glada tillrop på Facebook (MarathonMia och privat), på Instagram (@marathonmia13) och via luftburen energi och ultrakärlek!
Det där med pastan… äter inte speciellt mycket pasta i allmänhet och laddar inte något speciellt för långa lopp heller. Ser däremot till att få i mig lite mer kolhydrater. Förra veckan sprang jag i Milano efter att ha överdoserat pasta i fyra dagar innan. Går liksom inte att vara i italien utan att drunkna i både pasta och bröd. Trodde inte jag skulle kunna springa för magen var svullen som en ballong av min nya kost…. MEN! Har aldrig sprungit så lätt! Benen gick av sig själv! Jag kanske borde ompröva min ickeladdningsrutin till Oslo Ecotrail på lördag. Har dom pasta i Norge? 🙂
Wiehoo! Bra formbesked! Visst har de pasta i Norge – svindyr 😉 lycka till!
Och förresten… Lycka till!!! Du är grym!
Go fo it! Du klarar det! Och njut av utsikterna!
Kram!
Ingrid
Tack! Semestervy! Kram
Lycka till! Du är allt bra cool 😊