>…sen en kilometer lycka!
Jag åt på tok för nära inpå loppet. Maten gjorde sig påmind i magsäcken i två mil. Allt jag kunde fokusera på var att med tankens kraft försöka trycka ner maten i tarmsystemet. När jag passerat 2 mil rapade jag en stor byggarbetar-rap och kände mig pigg. Hur benen och pulsen kändes under loppet har jag ingen aning om… mat och magen tog upp min tankekraft.
Jag passerade Masse vid Slussen och Marathonfarsan strax innan mål. Heja mig
Min tid på halvmaran 1:47:50=mycket nöjd.
Skriver utförligare imorgon – nu vankas bubbel med brudarna sedan middag med IF Linnéa.
>Grattis till ett bra lopp Mia! Kul att du sprang på en tid som du är nöjd med! Men vad skulle du äta så nära inpå loppet för? =)
Festa på ikväll!
>egocentriker
>haha oj… men mia, bra kutat – grattis!!!
anonym: är man inte egocentrisk blir man inte en bra atlet.
>GRATTIS bruden!
>Nike: Tackar – det var dumt gjort, lovar att ALDRIG göra om det!
Anonym: Klart man ska vara lite ego – Jag har ju huvudrollen i mitt eget liv. Så länge det gäller mina sportsliga prestationer tävlar jag ju bara mot mig själv, dessutom känns det skönt att kunna peppa sig själv och känna sig glad över sina prestationer istället för att alltid förminska sig och säga ”Äsch, det var väl inte så bra”. Mer klapp på axeln åt folk som vågar vara ego.
Magda: Tack! Och jag håller med!
Sofy: Tackelitack 😀
>Så bar att du hade något att tänka på så att du slapp bli uttråkad… 😉
Jag skämtar förstås. Snyggt sprunget Mia! – du firade väl ordentligt?
>mmmm! Det blev sent. eller tidigt i morse 🙂
>Schysst tid! Grattis 🙂
>Riktigt vass tid. Och med magknip dessutom. Det gör i min bok att din insats måste klassas som ett riktigt hjältedåd!
Hoppas ni festade ordentligt på er Linnéakväll på ”stan”. Det var ni verkligen värda.
>Annika: Du saknas! Kom tillbaka!
Benet: Jag lovar att aldrig göra om samma misstag – jag var övertydlig när jag berättade för Helena att kroppen inte riktigt vill börja förbränna maten när man är nervös…så trillar jag dit själv igen. 🙂 Tack för fina ord!
>Än en gång grattis Mia!! Uh vad jobbigt, dock. Tur att det hände nu och inte i Berlin 🙂
>Gillar man inte egocentriker så är mitt råd att skippa träningsbloggar…
Snyggt jobbat tjejen! Trots byggarbetarbubbel.
Femtimmarsregeln är bra att komma ihåg… Lite svårare när starten går 08:30, dock.
>Du e grym Mia. Bra tid i det skitvädret.
Jag undrade just vad det var jag hörde vid 18.30 tiden i går kväll. Jag trodde det gick ett jordskred i Vanadislunden!
Peter O.
>Du vackra toppenhärliga Mia.
Som alltid stark och envis till tusen. Krävs nog mycket mer än magproblem om det ska hindra dig från att göra fina tider.
Hurra du är så bra :-).
>Fredrika: Gulle dig – fast byggarbetar-rapar passar kanske bättre in bland öldrickande tyskar?
Nix: haha – du hade grym tid! Jag tror att morgonloppet i Berlin blir lättare ändå, jag kan ju alltid äta frukost mitt i natten och somna om… gjorde så i somras.
Peter: Å vad kul att höra från dig – synd att du fick höra min rap ända bort dit 🙂 Jag har lite mer koll på intervallerna nu än när du skulle klocka mig första gången 🙂
Catti: Utan världens bästa hejarklack kommer man ju inte långt. Vad är en rockstjärna utan sin publik liksom 😉
>Mia, superstarkt jobbat! En egocentriker är det sista du är, däremot är du fokuserad och målmedveten! 🙂 Mot Berlin och nya stordåd, du är bäst!
>Åh, superbra jobbat!! Du är en riktig fighter!!
>Bra jobbat! Jag tror faktiskt att jag såg när du sprang om mig. Hade du möjligtvis långa svarta taights och Linnea tröjan på dig??
På södermälastrand paserade i alla fall en sån löpare som skulle kunna vara du??
>Karin: Tack vännen.
Felicitas: tack, vad synd att du inte fick vara med och fightas – men du kommer snart igen!
The running Duck: Jajamensan! Det var jag det!