Efter helgens insatser och sömnlösa slutsatser tog jag mig glad i hågen till SATS Stadshagen för att träna ett pass med Jenny. Hon bjöd in mig som gäst och jag såg fram emot att ses. Jag slet mig från sjukt mycket jobb för att få en liten trevlig stund. Tydligen hade hon en helt annan plan än att ha det mysigt…

Hur mycket jag än tog i kom jag bara upp i 89% av maxpuls. Det kändes som jag skulle trilla av cykeln. Foto: privat

Hur mycket jag än tog i kom jag bara upp i 89% av maxpuls. Det kändes som jag skulle trilla av cykeln. Foto: privat

55 minuter puls spinning

Det var ju bara att koppla på pulsbandet och riva av det svettigaste passet jag någonsin gjort. Jag hade nog trötthet kvar i kroppen och var lite jetlag från Täby småyr från för lite sömn. Ett tag tänkte jag att hon nog vill ha kål på mig. Sex stycken fyraminutersintervaller med en minuts vila emellan.

Efter passet tog vi en promenad och pratade ikapp oss. Jag kände att jag verkligen rensat ut sömn, stress och oro ur kroppen. Redo för arbetspass nummer två hemma. Ibland får jag jobba i omgångar när jag petar in företagslöpningar på lunchen. Men det är det värt.