Som bekant är jag på landet. På köpet får jag mamma och hennes man. Jag trodde jag skulle komma hit, koppla av, träna och laga bra mat… utan input från andra. Oj så fel jag hade. Vi har ett litet generationsskifte här när det gäller maten 🙂

För små tallrikar för min side order. Basen i min föda. Foto: privat

För små tallrikar för min side order. Basen i min föda. Foto: privat

Redan i ICA-butiken blev det lite fight. Jag langade tillbaka grönsakerna mamma lade i vagnen och bytte dem mot ekologiska. När de valde kött tog jag vegetariska alternativ (jag lovar att äta den svenska oxfilén i kväll när alla grannar kommer på middag). Jag insåg också snabbt att våra måltider ser helt olika ut. Jag baserar min kost på bra grönsaker, för dem är det ett tillbehör. Visst äter jag potatis och kött, men inte 90% på tallriken. Vi försökte väl någonstans det första dygnet att möta varandra.

Management by fear. Är jag så ilsk av mig? Måste tona ned mig. Foto: privat

Management by fear. Är jag så ilsk av mig? Måste tona ned mig. Foto: privat

När de sedan skulle handla utan mig hade jag skrivit upp några saker på listan och tillbaka kom mamma med chiliflakes (jag hade nöjt mig med torkade från SantaMaria) som var både ekologiska och kontrollerade. Bra där.

När jag sedan körde mitt löppass stod mamsen och bakade glutenfria hallongrottor. Fint av henne. Tror jag skrämde upp henne rejält. Vi möttes i bra-mat-tanken senare efter middagen och stod och förberedde mer mat inför kvällen. Förrätt med Butternutsoppa och mer bakverk att bjuda på efteråt – Black Bean Chia Brownie. Jag tror att hon gillade det alternativa sättet att baka.