>…undrade dottern när hon deltagit i NMT Rookie för första gången i sitt liv.

Det blev en riktig familjetillställning där hennes bror blev hjälpreda (Bruno kallade honom Ankare – men jag tror mer att Bruno blivit svag och klen och behövde någon att hänga sin ryggsäck på…), hennes mamma var med och tränade och hennes pappa körde med vanliga gänget. Så här såg det ut…

>Kommer jag få träningsvärk imorgon? Magrutor då?>Kommer jag få träningsvärk imorgon? Magrutor då?>Kommer jag få träningsvärk imorgon? Magrutor då?>Kommer jag få träningsvärk imorgon? Magrutor då?>Kommer jag få träningsvärk imorgon? Magrutor då?>Kommer jag få träningsvärk imorgon? Magrutor då?>Kommer jag få träningsvärk imorgon? Magrutor då?>Kommer jag få träningsvärk imorgon? Magrutor då?

Under passet körde vi en hinderbana två och två. Först trippa genom bildäck, sedan springa baklänges uppför en backe – där armhävningar, sedan springa nerför en backe med motstånd i form av rep runt magen. 5 varv per person. Parövning med spark mot bildäck som pricken över i:et.

Passet avslutades med en sprinttävling där Elin vann sitt heat. Killen skrev senare på Facebook att hon är en snabb rackare… Elin lovade dyrt och heligt att aldrig mer sätta sin fot på NMT 😉 vifårvälse.

>Kommer jag få träningsvärk imorgon? Magrutor då?
Trots vinst i sprint fick Elin ingen träningsvärk, inga nya magrutor och inte blodad tand.