Min mamma är en positiv varelse. När hon inte går omkring och nynnar glatt så drar hon små ordvitsar eller skämt. På hennes kylskåp hängde länge denna serie.
Nu har jag inte foten i kläm, men nÃ¥got ligger hullerombuller pÃ¥ min högersida och ger en stram sena frÃ¥n sätesmuskeln ner mot knät. Det kan vara nÃ¥got inne i höften ocksÃ¥. Hursomhelst känner jag igen symtomen frÃ¥n nervinklämningen i ländryggen pÃ¥ vänster sida (det behöver inte vara sÃ¥ illa nu). Jag kan inte lyfta högerfoten ordentligt. Bara nÃ¥gra centimeter. Det gÃ¥r inte att springa – inte ett steg. Det var dumt att fortsätta springa pÃ¥ halvmaran i lördags. Jag inser det nu – learning by doing med sur eftersmak. Tur att det är vilodag. Väntar pÃ¥ svar frÃ¥n naprapaten om när jag kan komma dit och göra en tiotusenmilaservice och lägga nerver, muskler och kotor där de ska vara. En fin service pÃ¥ Evighetsmaskinen helt enkelt.
Leave a Reply