Jag är på väg igen. På väg tillbaka på många sätt. Jag lever fortfarande på att kroppen ville ta mig 100 miles för 3 veckor sedan och att hälen håller sig i schack. Jag är på väg tillbaka till glädjen i löpningen och drivet att vilja. Att kunna. Att äventyra.

Jag har inte bråttom. Jag har mycket att plocka tillbaka och öppna i min själ. Jag låter det få ta sin tid. En sak i taget. Ingen stress. Jag är på väg tillbaka. På så många sätt.

Stockholm Maraton för några år sedan. Visst har jag några avverkade. Foto: privat