Idag får alla som är med i Viktväktarna mig i sin mailbox.

Skärmdump från adept som är med i ViktVäktarna.

Skärmdump från adept som är med i ViktVäktarna.

Inspireras av MarathonMia

står det stort i nyhetsmailet. För 20 år sedan vägde jag 89 kilo och kunde inte så mycket om energi in och energi ut. Nu kan jag rätt mycket om båda. Det var där jag lärde mig att även om kanelbullar är gott så räcker det med en (eller två om du precis tar ut dom ur ugnen), eller att en lunch inte består av 10 pannkakor 1/2 burk sylt och glass och att 6 limpmackor med ost och korv inte är middag. Här lade jag alltså grunden till mitt matintresse. Jag hade två små barn och ville laga bra mat. Att jag sedan gillar nybakad bulle och andra livsoviktiga förnödenheter får jag balansera med rörelse. Energi in och energi ut.

Jag har bytt ut pannkakan* till en näringsrik omelett, bytt limpmackor till god, hemlagad mat och balanserar själen, vikten och välmåendet med träning. Jag bryr mig inte så mycket om det pendlar upp eller ner några kilon och väger mig kanske två gånger om året (jo, visst nojar jag när jag ska på fest och testar en klänning – jag är fortfarande tjej!). Byxlinningen är mitt riktmått och God hälsa viktigast. Jag äter i princip 80-90% riktigt bra mat och tillåter resten vara skräp. Förbud är inte roligt, däremot utmaningar. Därför kör jag ibland små äventyr som ”30 dagar utan kakor och bullar” (För det är ingenting som man egentligen behöver). För övrigt äter jag från alla kostcirkelns hörn. Utom paprika – för det gillar jag inte.

*)Angående pannkakan så är det en perfekt påfyllning under Fotrally eller ultralopp. Dessutom är American pancakes eller bananplättar ett måste vid brunch.