>och allt i turen.

Jajamensan. Dagens långpass med Karin innehöll allt.

Felspringning * Backintervall * Brolöpning * Värme * Gemenskap * Terräng * fler backar * sightseeing * fantastiska villor * vilsenhet * Vart-fan-ligger-Bällstavägen? * Mer sightseeing * begravning * sol * svett * stretchpaus * hitta-Bällstavägen-till-slut * prat * massor av prat *

Det började fint med en felspringning. Vanemänniska som jag är sprang jag ned till Karlbergskanalen istället för att ta NorrMälarstrand. Fast det gjorde inte så mycket, vi fick en extra backintervall uppför Tranebergsbron. Sedan höll vi nästan den tänkta rutten. Min man brukar kalla mig ”Mia GPS:en” för att jag aldrig hittar rätt. Jag har problem med vädersträck och riktning jämt. Idag hade både jag och Karin stenkoll åt vilket håll vi skulle. Det saknades bara vägar just där. Så här blev i alla fall rutten.

>Tur i allt?Tanken var att fortsätta rakt över Drottningholmsvägen och springa via Södra Ängby mot Bällstavägen, men Äppelviken, Ålsten och Nockeby bjöd på en del backar så den raka, nyasfalterade, nedåtlutande vägen mot Brommaplan lockade starkare än uppförsbacken mot Ängby…lätt val och en kilometer i 5:10-tempo. Jag blev fruktansvärt trött efter 18-19 kilometer. Karin var fortfarande pigg och pinnade på, jag bet ihop och kämpade vidare. Till slut fick jag be om vätskepaus och stretch av höger baksida lår. Efter det gick det lite lättare. Vi klurade oss igenom Sundbyberg och ner mot Pampas, när min Garmin plingade till vid 27 kilometer stoppade vi våra klockor, highfajvade och njöt över hur duktiga vi var. Allt jag kunde tänka på var en Piggelin. Min svettiga 20-lapp halades raskt upp i Saris Tobak och jag pustade som om jag krupit genom Saharas öknen – Piggeliiiiiin. Åååååå vad god den var. Sen skyndade jag mig hem för att fixa till en smoothie med yoghurt och hallon – mums.

Trött-Mia råkade stänga av mobilen och inte ha PIN-koden hemma, fick åka till jobbet och hämta den. På mobilsvaret hade jag ett meddelande från tidningen iForm – de undrade om de fick använda mitt målfoto från Stockholm Marathon… Iiiiiiiiiii – läskigt – självklart svarade jag Ja. Nu tänker jag inte få nojja över hur jag ser ut, måste sluta vara så självkritisk. Om de tycker att min bild förmedlar lycka vid målgång så ska jag också gilla fotot. Förhoppningsvis kommer IF Linnéa-märket att synas – gratis sponsoring, men det är kanske att hoppas på för mycket?!

Nöjd med dagens 27 km i 5:28-tempo, stolt över att få vara med i en tidning och färdigpackad* för Falkenbergstur – vilken härlig toppendag!

*) Löparkläder och tidtagarur för Plankanutmaningen nedpackat!