>Jag har hållt riktigt låg profil sedan helgen!

Som straff för mitt beteende har jag tonat ner mig något. Jag fick ju inte ens Micke att spy i tisdags… hehe. Igår packade jag väskan och begav mig till gymmet på första gången sedan tidig vår. Där körde jag först 1 timmes BodyPump och lät instruktörstjejen pusha, peppa och utmana mig. Jag löd order, genomförde passet, lyssnade på teknik-knep. Efter detta petade jag in en timmes BodyJam med jazz, house och … ja-vad-var-det-nu-igen-för-dans? Instruktören är grym dansare och stämningen var hög. ”Är ni med gänget?” fjösiga svar. ”ÄR ni MED gänget” Jorå… ”ÄR NI MED GÄNGET!?” ”Självklart!!” Dansade loss så att svetten sprätte omkring mig (från hästsvansen förstås). Jag höll till och med låg profil i oklädningsrummet – kommenterade inte den extremt snygga tatueringen en tjej hade (som jag vanligtvis skulle gjort).

Nu är det två dagars ofrivillig vila i Paris och London. Jobb, jobb, jobb.

Samtidigt undrar jag hur bra det är att tona ner sig totalt – suddar jag ut mig själv? Eller samlar jag på hög och sprider glädje (läs irritation) som bara den när straffperioden är över?

Time will tell.

Att bli peppad och pushad var riktigt kul – den medicinen var inte så bitter. Drivkraften sitter ju i en själv liksom, det är bra när någon annan visar hur jag ska ta fram den! 🙂