>Ibland säger jag saker som jag sedan skäms för…
Eller varför ska jag skämmas? Efter SUM i lördags åkte ett gäng ultrapolare hem med samma pendeltåg som vinnaren i damklassen. Eftersom jag inte kollat upp resultaten på plats frågade jag helt sonika vilka som kom efter henne. Jag var såklart nyfiken på en av mina idoler, ultralandslagslöperskan Emelie. Samtalet löd ungefär
Nyfiken MarathonMia: ”Vilken tid kom du in på?”
Segrarinnan: ”4:18:nånting, mina tider blir sämre, men det höll ju”
MarathonMia: ”Vilka kom in efter dig? Jag hörde att Cecilia kom 4:a?”
Segrarinnan: ”Nån Sofie eller nåt.”
Förvirrad MarathonMia som undrar om Segrarinnan inte har koll på konkurrensen: ”Menar du kanske Emelie och Camilla?”
Segrarinnan: ”Emelie kan det vara. Vem är det?”
Frustrerad MarathonMia: ”Hon är tokstark och med i Ultralandslaget”
Segrarinnan: ”Jaha – håller de inte högre klass än så?”
Pissed off MarathonMia snäser: ”Jodå, men hon tog det här som träningsrunda!”
Nu visade det sig att det faktiskt var en Sofie som kom 3:a, så helt off var Segrarinnan inte. Och min idol Emelie kom 2:a 🙂
Där och då hann det rinna en miljon tankar genom skallen. De där argumenten som jag ofta får ta fram när folk frågar varför jag springer så långsamt. Helt normalt går det ju att springa en mil på en timme. Alltså borde jag springa 16 mil på 16 timmar. Eller mindre. För jag tävlar väl? Hur kunde jag då spendera 28 timmar på ett 160 kilometerslopp. Bah!
Riktigt så enkelt är det inte. Det är grymt att springa SUM på 4:18, riktigt tokgrymt! För duktiga marathonlöpare är det helt möjligt. För orienterare som är vana med terränglöpning fullt normalt. Emelie skulle säkert kunna springa snabbare om det var SUM som var huvudtävlingen för året.
Jag försökte släta över min sista replik med att Ultralandslaget förmodligen tävlar på 24-timmarstävlingar och 100k-distanser. Orkade inte argumentera mer utan tänkte tyst för mig själv ”Välkommen på GAX Trans Scania nästa år bruden, det kan bli en intressant pratstund efter din målgång där jag sitter och pustar ut efter att ha slagit dig med några timmar!”
Att jag sedan satt och log, skrattade i mjugg för mig själv, behöver jag nog inte berätta- för jag ska ju vara en glad och trevlig människa. Men pratar någon ner mina idoler – då växer de små hornen fram helt enkelt.
Rör inte mina ultraidoler!
>haha! PRECIS så där blir jag med! Det känns som om det blir ett personligt påhopp på något underligt vis! Eller som om någon pratar illa om MIN familj och då jä…ar!
Men kanske var hon bara trött när de där grodorna hoppade ur munnen? 😉
>Hahaha, du är ju för rolig 🙂 Men jag håller absolut med! Det är alltid bara tider som räknas och folk frågar ofta mig vad jags pringer milen (min sämsta distans(?)) på och blir liksom besvikna när jag inte springer snabbare än vad jag gör. Fast sen när jag säger att jag har sprungit ett marathon, dessutom närmare 3,5 än 4 timar brukar de bli lite impande igen 🙂 Nästa gång ska jag skryta om dig, min ultraidol! 🙂
>Jag förstår inte riktigt inlägget. Bara för att man är en bra terränglöpare betyder det inte automatiskt att man springer 160k snabbt och tvärtom.
Jag tycker nog att det är en skön inställning att inte hålla koll på vilka andra som är med och springer eller vilka de är.
>Om man vinner en så pass hård tävling som SUM ändå är (antar jag) och inte är specialiserad på den diciplinen och har Sverigeeliten emot sig så kan det väl vara en befogad fråga att ställa? Ska inte eliten vinna över kreti och pleti ÄVEN om det inte är en prioriterad tävling? Om någon som är ny i gemet vinner så kanske det säger att eliten är elit därför att det är så få som är med? Hur står sig din Gudinna mot världseliten?
>Om man jämför dig och din idol på 6 timmar så skiljer det ju inte så där förfärligt mycket så snart kanske du kan bli idol för din idol i stället! 😀
>Ingmarie: Den moderliga Rör-inte-min-flock-känslan.
Andréa: Oftast kan ju folk relatera till miltider, men inte till längre distanser. Det är inget fel på din miltid och din marathontid är helt fantastisk 🙂 Långdistanslöpare helt klart!
Fredde: Du har en poäng med att det är skönt att inte veta vilka andra man tävlar emot. Några har man väl koll på och kan lista som toppfavoriter.
Jag reagerade nog mest på att jag först blev superimponerad av Segrarinnans tid, sedan lite besviken över att hon på ett icke ödmjukt sätt ifrågasatte kapaciteten på vårt ultralandslag, för att mina tankar sedan gick till "jag kan inte vinna sum men jag är stark nog att mala på forever". Nu handlar det ju om min uppfattning av situationen – jag hade önskat mig ytterligare en idol (Segrarinnan) som kanske svarade "Vad roligt med unga begåvningar i sånna här lopp" 🙂 Jag förringar inte segrarinnans resultat – jag är imponerad av det. Och att jag sedan fick elaka tankar och bjöd in henne till mitt lopp där jag ville vinna – var nog bara en barnsligt mänsklig tanke. JAg hittade något jag var bra på. Kunde valt knyppling.
Anonym: Segrarinnan har vunnit alla SUM sedan 2001, och flera andra lopp – så det är ingen rookie 🙂 Hmmm – jag förstår inte riktigt det där med "Ska inte eliten vinna" – jo: Segrarinnan är ju Elit i detta ändåmål. Jag var ju mer nyfiken på "min idol" och vad hon kunde prestera på en terrängultra. Att hon klarar över 20 mil på en 24-timmarstävling vet jag redan.
>Anonym2: Jag slet hund för att placera mig på 6-timmars – min idol hade det som träningsrunda inför VM… men en vacker dag kanske. Jag ska nog hitta något som imponerar… *funderar* * funderar*
>Hehe, jag såg nog hur hornen växte fram där på tåget…
Hoppas dina knän mår bättre!
>Om man nu ska nämna tider och namn:
"
Män
1. Brian Buchrup Nielson 3.17:09
2. Daniel Nilsson 3.19:38
3 Cédric Schwartzler 3.29:3
Kvinnor
1. Kajsa Friström 4.18:10
2. Emelie Andersen 4.31:56
3. Sofie Fröberg 4.34:38
"
på SUM som
http://www.ultradistans.se gör,
så är det en viss tidsskillnad på män och kvinnor och elit och icke elit…
Alla springer inte marathon på 2:xx
och SUM på 3:xx eller 4:xx…
Har det hänt något med det olympiska mottot (ultramottot?):
det viktigaste är inte att vinna utan att kämpa väl
om ultralöpare
också är tävlingsmänniskor som jagar tider och placeringar?
Se t ex inlägget av Fredrika Gullfot:
http://gullfot.blogspot.com/2009/10/tavla-med-varandra-ver-20.html
och jämför "tävla med varandra" med "tävla mot varandra"…
Hans
>Hans: så sant. Visst tävlar vissa mot varnadra och andra med varandra. Och JA -det är stor skillnad på män och kvinnor, motion och elit – verkligen.
Nu blev ju ett kort inlägg en gryta med både korv och karameller i. Jag sprutade mest ur mig tankar och funderingar som passerade min skalle. Helt ostrukturerat.
>Askan; trött knä och inspirationstörstande satt jag där…
>Kajsa skall trippa upp på 75 km till våren i allafall.
Snart är hon också med i Ultralaget.
När Kajsa kom imål sa hon… Det här var det skönaste SUM någonsin . Jag kunde ta det lugnt och njuta hela vägen .
Den tiden hon hade är väl 5 min tempo? eller har jag räknat fel.
>Vill man ha family feeling får man vänta in siste man i mål och tar några tåg senare. Så slipper man alla maratonlöpare som förirrat sig på 50-kilometers 😉
>Impad av alla SUM-löpare: Jag är impad av alla SUMlöpare. Det vore ju jättekul om Kajsa ville var med i Ultralaget, det är väl så med ultrababes – vi vill ha mer och mer (kilometer)
Gullis: Du är också min idol. Fokus babe. Fokus.