I lördags var det 2 veckor kvar till TEC – Täby Extreme Challenge 100 miles (161 kilometer). Min träning har väl inte varit den normala inför ett sånt här lopp, utan jag har tagit det lugnt och skyndat långsamt efter hälsporren. En del i träningen blev i alla fall att springa på natten. Jag och Åsa träffades vid Ensta Krog i Täby klockan 22:30 och drog iväg 3 varv på banan i mörkret.

Här lyser jag upp Åsas reflexer med min nya pannlampa, och hon lyser i sin tur upp reflexbanan. Foto: privat

Här lyser jag upp Åsas reflexer med min nya pannlampa, och hon lyser i sin tur upp reflexbanan. Foto: privat

Jag var supertrött innan jag åkte iväg till Täby och undrade om jag verkligen skulle orka 3 mil. Men kroppen är en snäll maskin och Åsa en fantastisk medlöpare. Vi sprang och pratade och kollade in ljusstyrkan på våra lampor och hittade lätt längs den reflexmarkerade banan. Skogspartiet som annars brukar kännas rätt långt var för årstiden lättsprungen och avverkades snabbt. Därinne bland träden var det lite varmare än ute på de öppna partierna. Nattkylan var lite rå längs vattnet och det är bra att komma ihåg inför tävlingen, då man förmodligen kört 8-10 mil redan och är nere på fettförbränning och fryser. Efter 2 mil stannade vi till och värmde upp oss med blåbärssoppa och tog med oss varsin smörgås med kyckling och avokado som vi åt gåendes. Tröttheten infann sig inte under själva löpningen då adrenalinet hjälpte till att hålla igång kroppen – först när jag kom hem, hade duschat och lagt huvudet på kudden släcktes orkeslampan i huvudet.

Bra träning inför TEC. Jag trivs väldigt bra i Åsas sällskap så vi kommer förmodligen slå följe under TEC så länge vi orkar och har lust.