>Eller hur var det nu igen Karin?

Enligt Wikipedia: Endorfin är ett peptidhormon kroppen tillverkar själv och som lindrar smärta och påverkar vår vilja att sova, äta och dricka. Endorfin utsöndras bland annat vid stress, motion,även av sex förälskelse och vid akupunktur.

Jag är svårstressad. Jag är lättutmanad. Saknar helt och hållet endorfinkänsla av min naprapats akupunturnålar i min stela häck.

Efter gårdagens Nordic Military Training började kroppen redan vid lunchtid visa livstecken på ömma kroppsdelar/muskler/senor jag lagt i träda. De små vilande funktionerna protesterade starkt (smärta!). Vid 16-tiden hade morgonens mjölksyra i låren övergått i någon cementliknande massa som helt enkelt behövde förtunningsmedel. Samtidigt var jag så trött att jag skulle vilja lägga mig ner och sova.

Två problem som blev två utmaningar: Problem ett: Trötthet -förmodligen orsakad av två kilo seg, sockerbitsgodisklump på vandring genom tarmsystemet. Botemedel: Ignorans. Problem två: Cementkänsla i höger lår, rygg, axlar och mage. – med all sannolikhet orsakat av Militärträning. Botemedel: Återhämtningsträning.
>Mjölksyra balanseras bäst med endorfinerGivetvis blev det BodyJam. Den bästa återhämtningsträningen med garanterad endorfinleverans. Jag stapplade upp för trappan till träningslokalen, stretchade ut så gott det gick före passet. LillaDuktig skuttade fram och fixade platser längst fram. Vilken skillnad! Förra veckan stod vi längst bak och såg nada. Lokalen var då fylld till bredden med ny koreografi = svår ekvation. Igår var det samma koreografi, färre personer och 55 minuter ren skär glädje. Världens bästa glädjespridare LillaDuktig vet hur man ignorerar stela ben och en trött skalle. Det var bara att skaka på axlar, le och vicka på höfterna, hänga med coola Anna i dansen. Den här koreografin (2 år gammal…) är helt och hållet vår. Anna guidar i Ragga (stilen, inte verbet). Vi serverar öl, slår ner ölen, hämtar upp våra Louis Vuitton-väskor, kör Caipoeira i takt till Jean-Paul. Det jag insåg var att höfterna var det enda jag inte var stel i (haha – där hittade jag min styrka! Armégrabbarna har totalt missat att trötta ut höfterna! Alltså kan jag använda dem nästa gång jag känner mig trött i nån annan muskel på Militärträningen: Ska genast testa höftalternativ på alla övningar…)

Idag känner jag mig som en skev skalbagge. Höger lår har svår träningsvärk, min rygg känns hård och öm samt jag har ett tryck över revben och mage. Undrar om jag över huvud taget kommit upp ur sängen utan Jamen?

I morgon bitti lockar Military Training med fystest… är jag där 6:15 eller är jag en mes? Vi får väl se hur IF Linnéas Västerbrointervaller behandlar mig ikväll.

Ha en toppentisdag vänner!