>Träning när man tar ut sig totalt… puh!

Jag börjar med förtjusningen: Muskelpass på lunchen med LillaDuktig. Ett riktigt roligt pass med många benböj, utfallssteg, ryggövningar, triceps, armhävningar, vadträning och mage. Givetvis slängde vi oss raskt på golvet efter passet och fortsatte armhävningsutmaningen. Idag körde jag 12-10-8-8-20 = totalt 58, med ca 60 sekunders vila emellan. Lite extrastretch kostade jag på mig.

Sen till skräcken. Tog en ”joggingtur” med sonen. Han utmanade mig från första metern, och jag gnällde! Han lät precis som jag när jag manar på andra… Vi tog en mittemellanrunda på knappt 8 kilometer. Startade långsamt. Alex berättade att han ännu inte blivit omsprungen av någon under sina egna löpturer, strax efter kom en gasell och flög förbi. Jag sa till Alex att det var okej att dra. Vilket han gjorde. Förbi och om – lekte dragplåster åt gasellen, lekte med honom, utmanade i fart och vek sedan av (för att pusta ut bakom ett hus). Gasellen kom inte ikapp, men väl förbi när Alex vikit av 🙂 hehe – undrar vad han fått det där ifrån? Efter Kristineberg bort mot Rålambshovsparken säger Alex ”Vi spurtar i uppförsbacken som kommer därborta”. Av någon underlig anledning sa jag bara ”nej”. Vet inte varför, men det var ju klart att jag spurtade. Nere vid Norr Mälarstrand låg dimman tät och Västerbron lös lite svagt. Det kändes som att springa i värsta skräckfilmen, känslan förstärktes när vi ökade takten och tog den sista kilometer i 4:04-tempo. Jag var spyfärdig, Alex pratade lätt och ledigt med mig… grrrr.

Totalt: 7,81 km
Tid: 39:53
Snitt: 5:06/km
Puls: 168 (183)