>Likt en kaktus låg jag där och såg rolig ut!

>Med pirr i benenMåndagen bjöd på Naprapatbesök. När jag började min maraton”satsning” hade jag problem med ländryggen. Jag har med jämna mellanrum besökt min nappis för att justera mig och kunna löpa smärtfritt. Med tiden har ländryggen blivit bra, krämporna förflyttat sig till sätesmuskler och hamstring. Men nu har det inte varit någon fara där heller på ett tag. Det har krupit neråt hela tiden, och ni kan ju gissa nästa anhalt. Javisst – benhinnorna. Var ska detta sluta – att jag kutar maran med klumpfot?

Jag fick ont i benhinnorna efter mitt snabbpass förra tisdagen. Därefter har det känts varje gång jag sprungit, i alla fall de första 8 kilometrarna. No good. För att undvika Coach Allans haltande gång, nämnde jag för nappisen att jag har en ömmande benhinna på vänster ben.

Tjohooo – hennes lycka! Hon gillar ju akupunktur. Och jag hatar nålar. Men jag kände för att utmana mig själv. Hellre bli bra här och nu, än att lida senare. Hon satte 4-5 nålar på vaden, vid benhinnornas ytterkant och vid hälsenan. Sedan kopplade hon på maskin till nålarna vid benhinnorna. Detta gav en effekt som måste återges.

Hon hade hittat en triggerpunkt på höger ben och när hon satte igång apparaten blev det liksom pirr-pirr-fjong. Pirret gick ned på framsida fot genom hela benhinnan – vid själva fjonget krampade sig foten och tårna drogs ihop. Foten rörde sig i sidled och levde loppan av sig själv. Jag kunde inte med tankens kraft få den att ligga still. Det började bubbla i mig av skratt. Dagen till ära hade jag nämligen svarta bomullsstrumpor – vilka hade luddat av sig på fötterna. Där ligger jag halvnäck med en handduk över bakdelen, med luddiga fötter som krumbuktar sig åt alla håll och kanter, med nålar som gör att mina smalben ser ut som kaktusar. Jag var faktiskt tvungen att kolla så att det inte fanns en dold kamera någonstans. Det gjorde det som tur var inte.

Efter någon minut hör jag mig själv säga ”Jossan, jag tror att du måste flytta på nålen på vänsterbenet för den tar inte lika bra”. Jag som är så rädd för nålar ber frivilligt om ännu fler stick! Egentligen borde jag ha fått ett bokmärke för att jag var så duktig, men det uteblev.

Idag känns det bara som träningsvärk i vaden. Jag ska värma upp ordentligt innan kvällens träning med IF Linnéa, då jag tänker ge järnet!