>…och aldrig missförstå.
Jag pratar om filosofen, Coach Allan. Runners High personifierad, the Man liksom.
Idag på träningen frågade en av våra nykomlingar, Petra, om varför vi gör de olika övningarna, syftet bakom etc och Coach’s svar på backintervaller:
”För att träna en häst att bli snabb så låter man den springa i backe. Man behöver inte prata svenska med den. Det är backen som berättar vad som skall göras.”
Simple as that. Han är ju så underbar att det inte går att missförstå, och plötsligt blev vi ”Klubben som kunde tala med backar”.
Och det var just vad vi gjorde idag. Backen snackade med mig 20 gånger idag. 10 gånger upp i snabb fart och 10 gånger ner i skön nerjogg. Ken peppade de första tre, men tröttnade och brände av i 190… fast han var gentleman nog, att tillsammans med Coach Nisse, köra sista backintervallen med mig (mitt straff för att jag glömt mina prylar längst ner). Det var bakhalt och slaskigt så jag körde med dobbar. Gänget som peppade och kämpade bestod idag av över 20 (22?) entusiaster – vi börjar synas ordentligt på gatorna nu!
>ja visst syns vi, det är underbart! men hur var det nu med mjölksyra…;) Kram!
>Mjölksyra balanseras bäst med endorfiner… 🙂
>Visst är det så att man bara KAN älska Allan. Jag visste väl att backarna alltid har pratat med mig! 😉
Din backteknik har blivit så grym, jag önskar att jag hade en före- och eftervideo att visa dig!