”Var inte du på Bislett?” Frågan kom när jag stod i jägarvila mot ett träd och pustar ut efter att ha halvsprungit med muskelpaketet och militärinstruktören för kvällen – Carl-Adam. Det bara föll sig så att vi var ojämna par och jag fick leka Starke Adolf och småspringa med instruktören istället för att ”gå med polare på ryggen”. Jag ville ju visa upp min Evighetsmaskin liksom!

Och här står jag med Instruktör på ryggen. Foto: privat

Och här står jag med Instruktör på ryggen. Foto: privat

Paff blev jag i alla fall när det visade sig att instruktör Carl-Adam sprang 24-timmarstävling. Eftersom jag är världsmästare på att prata mycket och snabbt (både på in- och utandning) hann jag berätta att jag var support på Bislett och ska springa Esbo 24-timmars om en månad – han kontrade med TEC och jag berättade att jag är MatKommandoran där, innan resten av gänget kom ikapp oss.

Dags att dra vidare, jag bad 80 kg muskler, fortfarande i form av Carl-Adam att hoppa upp på ryggen så jag kunde snacka vidare. Vi pratade 6-timmars, TEC och 24 timmars. Hela jag fylldes med glädje. Ultraglädje.

Det finns fler som är lika puckade som jag! Och de kan vara coola instruktörer på Nordic Military Training! Det blev en god känsla att få känna sig i sitt rätta element, lagom uppvärmd när passet var över i 75 minuter.

Jag är ultra.