Jag får frågan efter ett längdskidpass som snarare går till historien som ”Jag agerar rundningsmärke” än som ren träning. Jag ska inte köra Vasaloppet eller Öppet Spår, men jag har gjort det en gång i tiden. För åtta år sedan. Med bara 7 mils träning i benen tog jag mig an skiddelen i En Svensk Klassiker. Då hade jag ju 9 mil på mig att öva! In gled jag på 8:49 och rätt pigg men med skav på tummen.

Nu tänkte jag att jag kan gott köra lite alternativträning. Skidor var nog inte så tråkigt om jag tänker efter. Dammar av de vita (numera gulaktiga) pjäxorna och hyr via Sporthyra.se skidor för säsongen. Mina har nämligen fastnat i parketten efter ett vikttest. Vägde uppenbarligen mindre då och det ska vara ett luftspann rätt under kroppen.

Stockholmsvinter.

Som alla andra Stockholmare som vill åka skidor tog vi oss alltså ut till en golfbana som med konstsnö sett till att alla Vasaloppsåkare får till lite träning. På en lerig åker (förlåt – golfbana) har man alltså ordnat en 2450 meter loop. Jag skramlade ihop fyra varv på en bra bit över timmen. När jag diagonalade framåt såg jag i ögonvrån samma träd som liksom inte rörde sig ur fläcken. Jag var SÅ långsam. De 103 andra skidåkarna i spåret fick glatt öva sig på att köra förbi mig (tänker att det är en bra övning inför Vasan, för det kommer att vara sånna personer i spåret då).

Vilken tur att jag ska till Sälen med jobbet nu i veckan. Då kan jag ju agera övningsobjekt för fler längdskidåkare!