>Men nu är jag tillbaka!

ABC-Nytt valde givetvis att skjuta på inslaget och kör nu på fredag istället. Känns ju bra när man basunerat ut för halva världen att de ska bänka sig framför TV’n. Mormor fixade till och med semla att mumsa på i uppehållsrummet på Äldreboendet. Nåväl – det blev en grym fredag med småttingarna – sedan upp för att köra världens härligaste och tuffaste Crossfit-pass med Bruno på lördagen. Det var hårt och tungt, landade på 122 minuter träning och vi var väl kanske 25-30 personer. Tur att inte dottern följde med och testade – hon hade spytt efter några minuter.

Jag lät sedan musklerna gå i dvala och vila medan jag satt på biografen och njöt av Mammut tillsammans med lillesyster och hennes pojkvän. Det var en djup film som jag gillade jättemycket, ingen partyhöjare direkt men lite god middag och schysst vin ändrade på stämningen. Eftersom jag dykt upp bakis de senaste TSM-söndagarna tog jag bara 2 glas champagne med Militär-brudarna innan jag somnade för natten.

10:00 på söndan var det då dags för min återgång till 3:30-gruppen hos Team Stockholm Marathon. Det var kul att springa med alla man känner igen. Jag kände mig pigg och glad i benen – förmodligen för att mina nya Saucony ultra-superpower-snabba-långdistans-guldskorna skulle göra debut. Vi sprang totalt 20 kilometer, men jag lade till lite extra genom nerjogg på Stadion med Catti – ville ju inte missa veckans sista löpskolning, så den skulle betas av. Passet var grymt skönt, tempot var jämt hållet av superklockan Pertti (och Anna). Catti körde jägarmarsch fram och tillbaka och höll ordning på oss, och vi fick som vanligt sköna tips av Ellinor. Rätt var det var hade vi sprungit klart. Ingen dipp på hela turen och bara skönt snack, lite födelsedagssång för Tone, en sporadisk fartökning när 3:15-gruppen försökte springa om och allmän Feel-Good-med-nya-skor-upplevelse! Min puls var lite hög – medel låg på 160 (172) – men förra veckans enorma träningsmängd, för lite sömn och skumpan tog nog ut sin rätt där.

Imorse hade vi gästinstruktör Sebastien på Nordic Military Training. Det var allt annat än kul. Mer muskelstyrka än Crossfit. Vi startade med 160 tricepsarmhävningar, körde vidare med 180 vanliga. Händerna var iskalla och kränkningarna många och utan glimt i ögat. Tillbaka på ÖIP tog det sin tid att tina upp både tår och fingrar. För första gången tyckte jag att passet var dåligt. Jag tror inte att jag log en enda gång.

Den här veckan blir i alla fall en löparfokusvecka. Nu ska jag ta fram almanackan och peta in mina turer.
*********************************************