>Jag förnimmer doften av saltvatten och solvarma klippor

Så här ser det ut vid sommarstugan jag har varit i varenda sommar sedan 1973. Ibland åker vi ut med båten från Strömstad mot Kosteröarna för att titta på knubbsälar. Åh – ljuva minne.

Knubbsälen idag luktade träsk och såg mer strandad ut. Det är ju onsdag och dags för kondition på Nordic Military Training. 6:15 var jag redo för lite jogg. Trodde jag. Jogg är väl kondition? Det blev 4,7 kilometers förflyttande i allt annat än jogg.

Zombielöp, jägarmarsch, isvaksdragning på geggig gräsmatta och så sälen förstås. Vi fick ligga på mage i det kalla, blöta gräset – med händerna vid midjan, fingrarna bakåt och åla/knubbsäla oss framåt i 25-30 meter. När vi nått vårt mål fick vi raskt sätta oss på rumpan (som snabbt domnade bort i kylan) för att hjälpa till att plöja åker genom att dra en kompis (sittandes) på leråkern. Nu är det bara att sätta potatis i skårorna! Alla eventuella fåglar håller sig på avstånd för de låtande knubbsälarnas framfart.

Eftersom jag ratade backintervallerna med världens bästa löparklubb igår – tog jag igen detta genom att köra 5 st med Anna på ryggen idag. Sedan vanliga intervaller med armhävningsvila emellan. Trevlig ankgång med ny jägarmarsch för att sedan köra kräftgång i en evighet. Hur vi kom tillbaka till ÖIP har jag ingen aning om, men hittade mig plötsligt springandes fram och tillbaka på parkeringsplatsen medan två kamrater låg i plankan. Över dessa kroppar körde jag benböj, sen var det min tur att vila i plankan medan de körde. Snyggt avslut med 20 upphopp.

Eftersom jag glömt mina vanliga skor (och inte kan gå i leriga gympadojjor på jobbet), passade jag på att jobba hemma på förmiddagen och roffade åt mig en maskin i tvättstugan. Min egen tvättmaskin har mer blivit en cementblandare till följd av all lera jag drar med mig hem efter passen.

Av rumpan känns inget. På fredag blir jag farlig. Tokigt farlig.
*********************************