>På måndagen lekte jag SuperWoman och fixade två kit till två olika Andreas. Den första hade åkt på världens förkylning och har tävling på lördag. No good. Det är alltid lite panikartat med sjukdomar före tävling. Jag fixade i ordning mitt Survival-kit bestående av hemgjort ingefärste, honung, blåbär, kiwi, sharonfrukt, grape, citron, plommon, apelsin och Ipren. Nu ska ju Andreas inte springa på lördag utan sjunga. Nu har jag gjort vad jag kunnat för att kurera honom – nu får ni hjälpa till att ringa och rösta 🙂

Det andra kitet bestod av Nike’s löparstrumpor, Sting-honey-super-duper-powergel, dextrosol och energibars. Detta fick Andreas nummer två istället för inflyttningspresent. Låt oss kalla det förflyttningspresent. Killen ska köra Stockholm Marathon i sommar och utvecklingen har gått framåt lite sedan han sprang sist i slutet på 80-talet. Tänkte att turbogelen kanske kan ge lite extra kraft.

Den tredje Andreas gav mig något. Nu pratar vi tränare Andreas. Han den långa, smala med det vackra löpsteget. Han som kan springa skitfort. Och prata samtidigt. Han gav oss ett pass med blandade intervaller. Vi körde två set av följande.

2*60 sekunder backe

1*30 sekunder backe

1*15 sekunder backe (rusch)

Efter dessa var det dags att köra två varv runt Trekanten (ja, området heter så) som ger en distans på drygt 3,4 kilometer. Det var otroligt hårt och mitt andra set gjorde jag en hel minut långsammare än det första. Inte helt okej men det första gick på tok för snabbt. Den inledande kilometern i 4:23-tempo är bra mycket snabbare än min tävlingsfart. Fick sakta ner och bli mer normal. Koppla bort att det sprang en massa vackra snabbfotingar i löpartights framför mig och fokusera på min uppgift. Det är ju mindre än två veckor till Skövde! Det börjar blir allvar. Testa dessa intervaller – det var grymt tufft och fantastiskt roligt att få ladda om från korta backar till hård långintervall.